Marknadsföringslagen ger ramverket… eller?

Det är idag inte alltid så lätt att som konsument genomskåda vad som är ett reklambudskap placerat i syfte att påverka ens köpbeteende. Och i takt med konsumtionssamhällets fullständiga omslutning av västvärlden och digitaliseringen av media har det blivit allt otydligare.

Att reklam och marknadskommunikation har förmåga att påverka beteenden är något som alla som arbetar med reklam, kommunikation och marknadsföring redan känner till. Det är också en del av tjusningen med yrkesområdet. Med förmågan att påverka följer emellertid också makten att påverka andra. Och med makt att påverka andra följer även ansvar, etik och moral.

Reklam och marknadskommunikation innebär i praktiken alla åtgärder som syftar till att skapa och sprida information för att få uppmärksamhet eller påverka och ändra individers åsikter, värderingar och handlingar – och då oftast deras konsumtionsbeteende. Slutmålet med en reklaminsats är nästan alltid att öka försäljningen därmed företagets inkomster och förtjänst. Det kan vara intressant att veta att ordet reklam i flera språk är samma som för ordet propaganda. Och från propaganda är det inte långt till ordet makt.

Vi är säkert överens om att vi med marknadskommunikation medvetet strävar efter att påverka konsumenters beteenden – oftast i syfte att öka försäljningen av en viss produkt. Intressant i sammanhanget är möjligtvis att ordet maktutövning inte är helt olikt min beskrivning av syftet med marknadskommunikation ovan; maktutövning kan ses som att en person medvetet strävar efter att ändra en annan persons beteende eller att få denne att handla på ett sätt som han/hon annars inte gjort.

Eftersom branschen historiskt uppenbarligen inte klarat av att med god etik och moral hantera det ansvar som följer med förmågan och makten att påverka, regleras sedan länge reklam och marknadsföring av Marknadsföringslagen. Den omfattar även all reklam på internet som riktar sig mot svensk publik och mot svensk marknad. Därtill kommer reglerna för god marknadsföringssed enligt ICC. Även Brottsbalken kan vara tillämplig, t ex vad gäller bedömning av olovlig påverkan i form av mutor, även i högst begränsad omfattning.

PR kan lite provokativt sägas vara ett sätt för marknadsförare att smyga förbi marknadsföringslagens begränsning genom att använda en tredje part – journalisten – för att få ut sitt budskap. Med den fjärde stadsmakten, dvs vanliga människor – bloggare, twittrare, deltagare på communities, på Facebook och på andra ställen – har detta ytterligare accenturerats.

Kan du Marknadsföringslagen? Om inte, så tycker jag att du åtminstone borde titta närmare på den. Den finns av en orsak.