Ökat fokus på hållbarhet
I augusti 2018 började Greta Thunberg strejka för klimatet. Det har idag växt till rörelsen Fridays for the Future och bidragit till att skapa ökat fokus på jordens klimatförändringar på global nivå. Med all rätt. Hållbar utveckling är nämligen en av vår tids allra viktigaste utmaningar. FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon har uttryck sig ganska dramatiskt om saken:
–”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.”
Ban Ki-moon
Människan har aktivt bidragit till miljöförstöring såväl som klimatförändringar, kanske framförallt genom ensidig fokus på tillväxt, utan uppenbar hänsyn till den påverkan en ökad industrialisering har haft på jordens ekosystem. Global tillväxt – bland annat skapad genom internationell handel och förflyttning av tillverkning till låglöneländer – har emellertid också bidragit till något positivt: att kraftigt minska fattigdomen runt om i världen. Allt fler med allt bättre levnadsförhållanden fortsätter emellertid att öka belastningen på vår natur och riskerar att fortsätta spä på människans påverkan på klimatet. Relevanta hållbara lösningar behövs därför mer än någonsin – och stor tilltro finns till den snabba teknologiska utvecklingen.
Vad avses med hållbarhet och hållbar utveckling?
Hållbarhet härstammar från begreppet hållbar utveckling. Den ursprungliga definitionen brukar anses komma från Bruntlandrapporten, som publicerades 1987 på uppdrag av FN. Andemeningen är att dagens levnadsvillkor och resursanvändning inte kan låtas äventyra hållbarheten i ekosystem och miljö för framtida generationer. Istället handlar det om att skapa en hållbar utveckling som uppfyller dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Många hävdar förstås att hållbarhet som begrepp har kapats av företag som vill fortsätta med ”business as usual” och att det har förlorat sin själ. De flesta är dock överens om att det är något som är bra för framtiden.
Dagens konsumenter har parallellt blivit känsligare för hållbarhetsfrågor och väljer i allt större utsträckning hållbara alternativ när de finns. Den ökade transparens som digitaliseringen bidragit med via sociala medier har också lett till ökat fokus på hållbarhet från de flesta företags sida, kanske framförallt då risken att stå med byxorna nere har blivit för stor. Det måste finnas flera än jag som fortfarande minns Skanskas utmaningar på Hallandsåsen i samband med Rhoca-Gil-skandalen 1997, liksom BP:s ödesdigra katastrofhantering i Mexikanska golfen i samband med att en oljeplattform exploderade och sjönk 2010. De var stora katastrofer redan när de inträffade, men de hade kanske fått ännu mer uppmärksamhet och ännu allvarligare efterverkningar för respektive bolag idag än de faktiskt fick när de inträffade. Allt fler företag ser emellertid hållbarhet som en kommersiell möjlighet, snarare än ett sätt att bara säkerställa att lagar och regler efterföljs och för att skydda sitt rykte.
Globala hållbarhetsmål har också varit på FN:s agenda under lång tid. Så sent som på ett toppmöte i FN i New York under 2015 antogs nya globala mål för hållbar utveckling. Det var ett historiskt möte och resultatet tros komma att påverka allas vår framtid, eftersom målen gäller alla länder. Här pratade man om hållbar utveckling som bestående av tre sinsemellan lika viktiga perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Världens ledare förband sig i samband med detta till att år 2030 uppnå 17 globala mål för att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisor i världen, samt att lösa klimatkrisen.
FN:S 17 GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
- Avskaffa fattigdom i alla dess former.
- Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.
- Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
- Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
- Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.
- Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.
- Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
- Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
- Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.
- Minska ojämlikheten inom och mellan länder.
- Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
- Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
- Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
- Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbartsätt för en hållbar utveckling.
- Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
- Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.
- Stärka genomförandemedlen och åter vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
Källa: https://www.globalamalen.se
En megatrend som inte går att ignorera
I den kartläggning kring megatrender som jag genomförde tillsammans med en kollega för något år sedan identifierade vi ett antal megatrender som bidrar till att forma vår framtid. Ökat fokus på hållbarhet var en av dem. Trenden går helt enkelt inte att ignorera.
Därtill identifierade vi tre huvudsakliga deltrender under hållbarhetstrenden: klimatförändringarna blir påtagliga, resursbelastningen blir akut samt att hållbarhetstänk börjar löna sig. Pådrivande bakomliggande krafter är i sin tur framförallt fortsatt ökad global tillväxt och en fortsatt ökad befolkning.
Att klimatförändringarna blir påtagliga innebär allt tydligare temperatur- förändringar och extrema väderfenomen. Med klimatförändringar avses här variationer i jordens klimat över tid, där det senaste århundradets temperaturökning brukar benämnas global uppvärmning. Klimatföränd- ringarna anses i korthet vara orsakade av mänskliga aktiviteter, såsom ökade halter av växthusgaser orsakade av förbränning av fossila bränslen och landexploatering.
Att resursbelastningen börjar bli akut orsakas av att efterfrågan på ändliga resurser fortsätter att öka och att det i sin tur skapar akut brist och utarm- ning av råvaror. Utarmning av råvaror uppstår om vi konsumerar mer av en råvara än den hastighet med vilken den kan ersättas tillåter.
Att hållbarhetstänk börjar löna sig innebär att företag börjar inse det akuta behovet av, och affärsmöjligheterna med, hållbarhet.
Sammantaget är ökat fokus på hållbarhet en megatrend som inte går att bortse från. Det är större än ”bara” klimatförändringarna, som trots allt är en av de mest akuta utmaningarna att faktiskt lösa. Det har därför aldrig tidigare funnits så starka orsaker för ett företag att fokusera på hållbarhetsfrågor. Mer om det i en annan artikel.
…………………………….
Texten ovan är delvis hämtad ur boken Navigera in i framtiden av Elisabet Lagerstedt (2018).
