Klout Score – ett sätt att identifiera viktiga påverkare?
Förmågan att påverka är ett spännande område. Antingen är det något du har eller inte har… eller? Kanske har du läst om Robert Calidini och de sex principer hans omfattande forskning har identifierat – och har förstått att det går att agera på nästintill förutbestämda sätt för att påverka andra i större eller mindre utsträckning. Och om du är aktiv inom sociala medier så kanske du också hört talas om Klout, eller Klout Score. Du kanske till och med vet vilken din egen Klout Score är?
Klout har förstås ingenting med Robert Calidini att göra, men tar påverkan till sin extrem genom att faktiskt försöka mäta det och därtill presentera vem som har förmåga att påverka, dvs har inflytande, och vem som inte har det.
Klout är i korthet ett USA-baserat online verktyg som säger sig mäta individers inflytande inom sociala medier under rullande 90 dagar. Resultatet presenteras sedan som ett värde mellan 0-100, där 0 motsvarar inget inflytande och 100 motsvarar maximalt inflytande.
I en artikel i Internetworld i våras menar Niclas Strandh – som själv har en Klout Score på 70 och driver Deepedition Digital PR – att man kan strunta i Klout. Han menade att många människor producerar mycket material i sociala medier, men att Klout inte värderar innehållet i sig utan snarare hur intressant det är genom att utvärdera hur villiga andra är att sprida det vidare:
– ”Klout är ett bra verktyg som en del i en rekryteringsprocess eller för att ta reda på hur stor influens ens material har jämte konkurrenters, eller för att se hur bra innehåll har gått i olika kampanjer. Som Klout ser ut i dag så är det allra mest användbart för PR-branschen”, säger Niclas.
Joakim Jardenberg, som just nu själv har en Klout Score på 77, menar å andra sidan att Klout är varken svårt eller märkligt:
-”Klout arbetar hårt på att värdesätta kvalitet – inte kvantitet… Men oavsett HUR de här tjänsterna mäter, så är det viktigt att minnas VAD de mäter. Det är ingen total sanning om generellt inflytande. Det är ett pågående arbete med att försöka hitta ett sätt att mäta det som går att mäta i de sociala kanalerna och räkna ut ett slags relativt inflytande – i de kanalerna.”
Som en jämförelse är det genomsnittliga Klout värdet 40, medan individer över 63 sägs tillhöra världens topp 5 procent i form av inflytande inom sociala medier. En känd svensk profil som ånjuter hög Klout Score är Karl Bildt med en Klout Score på hela 85. Han slås emellertid med råge av USA’s president Barack Obama, som har en Klout Score på 99. Själv har jag just nu en Klout Score på blygsamma 50.
Hur går det då till när Klout mäter inflytande? I korthet menar Klout att inflytande är detsamma som att driva aktivitet. När man delar något i sociala medier – eller i det verkliga livet – och människor på något sätt reagerar på det, då är det enligt Klouts definition detsamma som inflytande. Och ju mer av detta inflytande du har, ju högre Klout Score.
Ett annat sätt att definiera inflytande är emellertid förmågan att påverka andra i en viss riktning. Det handlar då inte bara om att människor ska agera och reagera på det du säger – och retweeta det du skrivit – utan att de ska agera och reagera på det sätt du avser. I Klouts tolkning handlar det först och främst om att andra (helst inflytelserika) personer delar dina inlägg:
”For example, generating 100 retweets from 10 tweets will contribute more to your Score than generating 100 retweets from 1,000 tweets. We also consider factors such as how selective the people who interact with your content are. The more a person likes and retweets in a given day, the less each of those individual interactions contributes to another person’s score. Additionally, we value the engagement you drive from unique individuals. One-hundred retweets from 100 different people contribute more to your Score than do 100 retweets from a single person.”
Klout lär använda ungefär 400 signaler från olika typer av sociala medier såsom Facebook, Twitter, LinkedIn, YouTube, Wikipeda, Yammer och många fler. Otydligheten i definitionen medverkar emellertid till att göra en utvärdering något svår att tolka. Det florerar också massor av mer eller mindre seriösa tips på internet om hur man enkelt kan öka sin egen Klout Score och på så sätt snabbt öka sin egen (så kallade) påverkan.
Innebär då en hög Klout Score att man faktiskt har högt inflytande i samhället? Även om jag sett många exempel på motsatsen, visar faktiskt en jämförelse mellan världens 100 mest inflytelserika personer och deras Klout Score att det finns ett visst samband – åtminstone på så vis att Barack Obama toppar dem båda.
Jag håller själv – lite sent kanske – på att experimentera med min egen Klout Score för att förstå hur det fungerar. I korthet verkar det som att Twitter och Facebook med ’retweets’ respektive ’likes’ är det som för egen del ger störst påverkan på min egen Klout Score. Google+ ligger på motsatt sida av skalan. Troligtvis för att jag har avsevärt mycket färre bekanta i mina cirklar än det nätverk jag har på Twitter och Facebook, vilket också gör att inläggen delas mer sällan. Att addera flera sociala nätverk verkar också ge högre Klout Score.
Mot bakgrund av min professionella målgrupp, mina professionella mål och mina intresseområden upplever jag förstås Facebook som ganska irrelevant för egen del. Särskilt eftersom jag där håller mig inom en ganska begränsad krets av familj, härliga vänner och gamla klasskamrater – och därtill mest lägger ut trevliga bilder och småsociala utrop i stil med ’God morgon’, ’Vilken kväll’, ’Tack för trevlig lunch’ snarare än professionella tips, djupa reflektioner eller försök till kunskapsöverföring. Å andra sidan är det precis så jag själv önskar att Facebook är. Det är avkoppling jag söker där, inte kunskap. Å andra sidan skriver jag inte heller något opassande.
Den – förvisso ganska trevliga – vardagliga trivia som Facebook bidrar till bland privatpersoner känns alltså inte särskilt professionellt relevant för just mig. Min vänkrets skulle garanterat inte heller uppskatta om jag skrev långa inlägg om mina professionella intresseområden just där. Det har jag istället valt andra kanaler för – såsom t ex LinkedIn, Twitter och bloggen Kommunikation och Påverkan 2.0 där jag istället når en målgrupp som av olika skäl är hyfsat intresserade av samma områden som jag själv. Att lägga till Facebook till min Klout Score skulle alltså inte spegla mitt professionella inflytande, men däremot mitt inflytande inom sociala medier i allmänhet.
Frågan är då vad jag egenligen vill mäta. Det är nog upp till mig själv att ta ställning till. För egen del handlar det i första hand om att ha ett vettigt professionella inflytande och att mina budskap är relevanta för mottagarna. På så vis får jag hålla med Niclas om att Klout kan kännas ganska irrelevant. Men visst kan jag ändå imponeras av Barack Obamas inflytande – både i sociala medier och i samhället i stort. För maximalt genomslag bör man uppenbarligen alltid agera med sina professionella mål i sikte inom alla sociala nätverk – online och offline.
Har du själv några egna erfarenheter av att använda Klout för att identifiera relevanta påverkare inom just dina intresseområden?
Källor:
http://klout.com/corp/how-it-works#the-score
http://klout.com/#/pulse/time100
http://time100.time.com/2013/04/18/time-100/slide/all/
http://en.wikipedia.org/wiki/Klout
http://blog.klout.com/2013/04/time-100-klout-influencers/
http://www.govtech.com/e-government/Klout-and-Kred-Scores-Critical-or-Meaningless.html
http://askaaronlee.com/increase-klout-score/
http://internetworld.idg.se/2.1006/1.435974/sa-rankar-klout-dig-i-sociala-medier
http://internetworld.idg.se/2.1006/1.497828/man-kan-strunta-i-klout
http://jardenberg.se/b/sa-har-fungerar-klout-och-det-ar-varken-svart-eller-markligt/