Påverka gärna, men ta ansvar för ditt budskap…

Svenska Akademiens Ordbok definierar påverkan som att utöva inverkan på någon, att påverka någons vilja, tankesätt och uppträdande eller att få någon att göra något. Någon som är påverkbar är därmed lätt att påverka eller känslig för påverkan. Det kan jämföras med någon som är opåverkbar och inte låter sig påverkas. När jag sedan söker på ordet påverkan på Google så dyker ord som reklam, propaganda, makt, samhällsinformation, uppfostran och undervisning upp. Ord som inte alla har en särskilt positiv klang, men som alla har avsikten att påverka någon annan i en viss riktning gemensamt.

Viljan att påverka andra är ingen ny företeelse. ”I alla tider har professionella ”påverkare”, politiker, folktalare, reklammän och journalister intresserat sig för effekterna av meddelandets innehåll och utformning. Vilka argument ska man välja, hur ska de utformas…” skrev exempelvis Kjell Nowak och Karl-Erik Wärneryd i klassikern ”Kommunikation och påverkan” från 1969. Redan på den tiden, innan reklam på TV och radio och innan internet, upplevde man att informationsbruset hade ökat så mycket att det hade blivit svårare att åstadkomma information som ledde till det uppsatta målet.

Det finns många roller i vårt samhälle där det faktiskt förväntas att vi påverkar andra. Vad har t ex föräldern, läraren, chefen, politikern, marknadsföraren och försäljaren gemensamt? Jo, en önskan och förpliktelse att påverkan någon annan i en viss riktning. Moroten och piskan kanske känns lite förlegade i sammanhanget, men visst används de fortfarande, ofta påklädda en lite finare kostym. Så fort det finns en beroendeställning kan den som påverkar – föräldern, läraren, chefen – dessutom utöva en viss makt över den som de avser att påverka. Grundläggande mänskliga behov –  såsom önskan att bli sedd, omtyckt och älskad, önskan att tillhöra en gemenskap eller rädslan för att bli förskjuten eller utesluten ur gruppen – spelar in.

Det du säger riskerar spridas som ringar på vattnet…

Viljan, makten och förmågan att påverka medför emellertid ett ansvar, som jag ibland kan sakna diskussion om idag. Kanske blir det ansvaret ännu större i takt med att det vi skriver och gör kan spridas globalt i hög hastighet i den digitala världen.

I boken ”Klassisk retorik för vår tid” (2008) menar forskaren Janne Lindqvist Grinde att redan antikens högst respekterade retoriker och filosofer försökte förhålla sig till ansvarsfrågan. Då handlade det framförallt om huruvida det var viktigt att i tal avsett att påverka andra hålla sig till sanningen eller inte. De sk sofisterna menade i princip att det inte fanns någon sanning och att sanningen därför var ointressant. Istället skulle det som var bäst ägnat att påverka andra vid det aktuella tillfället lyftas fram i syfte att nå sina kommunikationsmål. Platon menade att sofisterna bara försökte påverka en oupplyst massa till att tro på vad som helst och att det var förkastligt att bygga på fördomar, åsikter eller på det som verkade vara sant.  Platon förespråkade istället den verkliga kunskapen. Vad nu det kan vara…

Oavsett har du ett ansvar för de budskap du sprider och konsekvenserna av dem. Förvisso tolkar målgruppen alltid det du säger och drar sina egna slutsatser, men det är ändå alltid avsändaren som måste stå för det som sägs och utlovas i en viss situation.  Det gäller på individnivå såväl som på företagsnivå. I dialog mellan två personer såväl som i masskommunikation. För föräldrar, såväl som för marknadsförare. På internet såväl som i real life. Det är ibland lite för enkelt att skriva ner vad man tänker och skicka ut det i cyberspace för att lämna det att spridas som ringar på vattnet. Den gamla devisen ”tänk efter före” gäller emellertid även i den digitala världen.

Källhänvisningar:

Svenska Akademiens Ordbok

Janne Lindqvist Grinde, Klassisk retorik för vår tid”, 2008.

Kjell Nowak, Karl-Erik Wärneryd, ”Kommunikation och påverkan”, 1969 (citat från 1984 års version).